urbancsalad.com

Jag gillar t-shirts

admin — Sat, 18 Feb 2012 15:04:29 +0000

Jag har en passion här i livet. Eller egentligen har jag väl flera, det vore närmast en lögn att säga något annat faktiskt. Vi kan säga så här istället. Jag gillar kläder och mitt absoluta favoritplagg framför alla andra oavsett kategori är t-shirt med tryck. Jag har hundratals sådana i nuläget och skulle gärna skaffa ännu fler. Nu är det visserligen främst sådana med tryck som verkligen betyder något som är roligt. Det går inte bara med vilken generisk blaffa som helst på bröstet, ni vet sådana de säljer JC och liknande. Nej, det ska vara riktiga grejer liksom annars får det av princip vara för min del. Nu har jag vissa undantag från den regeln. Det kan vara en tröja med någon företagslogga som jag tycker är cool eller som passar mig rent estetiskt. Men sådana saker tillhör förstås ovanligheter, det kan jag tala om på en gång här.

Dags att acceptera sanningen

admin — Mon, 23 Jan 2012 09:51:52 +0000

Det är bara att erkänna, inse fakta. För det går faktiskt inte längre att blunda för fakta i det här läget. Nej, verkligen inte, jag har försummat mitt problem tillräckligt och alltför länge. Mitt midjemått har växt i en alarmerande takt och det går inte ens att dölja med smarta klädval och att hålla in magen. Jag har dessutom lagt märke till att saker bli jobbigare, jag bli andfådd bara av att går korta sträckor och att i trapport mer än någon våning är inte att tänka på. Jag är nästan orolig för att jag kommer drabbas av diabetes om jag inte skärper mig snart. Förmodligen måste jag både lägga om min kost och börja träna något. Problemet är att vanor i synnerhet matvanor ör svåra att bryta och jag har alltid tyckt att det tråkigt att träna. Men jag har i princip inte något val här längre, drastiska metoder måste till här och det illa kvickt. Till råga på allt har börjat få problem med benskörhet i båda benen, jag tror det i alla fall. Enligt vad jag har läst kan det vara ett förstadium till diabetes. Jag är inte säker på att det är så alltså. Jag har bara läst det på nätet. Men sajt jag hittade informationen verkade trovärdig, informativ och beskäftig så det är klart oroande nog. Det får bli någon träningsform jag kan trivas och sen omläggning av kosten till nyttigare grejer.

Gå ner ett par kilon, ska det vara så svårt?

admin — Wed, 21 Dec 2011 09:48:32 +0000

Jag vill gå ner lite vikt eller jag behöver verkligen göra. En gång i tiden var jag förhållandevis smal och slank men sedan dess har lättja, aptit och tyvärr medfött långsam och ineffektiv ämnesomsättning och fettförbränning gjort att jag lagt på mig kilo efter kilo. Lite övervikt skulle inte störa mig speciellt. Jag känner inte jag måste leva upp till något trådsmalt modellideal. Det är till och med så att jag förmodligen ser bättre ut med lite extra hull än vad jag skulle göra om jag supersmal. Vissa gör ju det. Jag vet, en gång i tonåren när jag råkade utför någon kombinerad influensa och magsjuka som vara i två veckor så blev sanslöst smal. Till och med sen när jag tillfrisknade så jag konstig ut när jag var så där taning. Jag såg vek och svag ut bara. Nej jag behöver verkligen inte vara slimmad, det ser som sagt ut inte rätt ut på mig. Men nu har det liksom blivit lite för mycket av det goda. Jag känner att samlat på mig några kilon för mycket, jag orkar inte lika mycket längre och mina kläder passar knappt längre. Jag måste börja träna eller köra med någon diet och det snart. Absolut bäst vore förstås ifall jag kunde få tag i något schysst naturligt preparat som ökar fettförbränning så att det hela går lite lättare. Visst jag är beredd att träna och ligga i men lite hjälp på traven skulle inte sitta fel.

Ett värdigt liv

admin — Sun, 11 Dec 2011 14:47:53 +0000

Jag har alltid undrat vad som konstituerar ett bra liv, när är man lycklig egentligen? Kan jag ha varit lycklig och på något sätt missat det eller har gått runt och varit glad helt felaktigt när jag i själva verket var djupt och ytterligt deprimerad? Man kan aldrig veta säkert. Eller kan man det? Jag vet i alla fall inte. Fan alltså, den jävla Wittgenstein har förstört allt för mig. Innan jag läste hans teorier var jag relativt säker på mig själv. Jag visste vad jag tyckte och kunde argumentera för min sak. Men måste jag ständigt ifrågasätta alltihop, jag har blivit som en Rainmanversion av en Wittgensteinfanatiker. Det hela är inte alls bra. Vissa dagar kan jag äta middag sex gånger på rad eftersom jag aldrig mer kan vara säker på att jag ätit, andra gånger äter jag inte alls av samma skäl. Problem har även börjat uppstå när jag ska till jobbet. Sedan ett par dagar tillbaka går jag in på varje kontor på vägen till min riktiga (tror jag) arbetsplats eftersom jag inte kan vara säker på att jag inte jobbar där. Och så där kan det fortsätta med nästan allt. Jag kan få ena dagen vara helt säker på att jag har någon degenerativ förändring i gula fläcken för att sedan tillfriskna dagen efter då jag inser att det rent teoretiskt sett kanske ens finns en sjukdom som heter gula fläcken. Det är lika svårt att gå hem för övrigt eftersom jag aldrig vet med absolut säkerhet om jag ens har något.

Matlagning

admin — Thu, 01 Dec 2011 13:45:30 +0000

Jag borde verkligen lära mig fixa käk ordentligt. I dagsläget är jag mer eller mindre usel på den saken nämligen. Då menar jag riktigt kapitaldålig alltså. Jag kan knappt koka ett ägg. Men jag har tänkt ändra på den saken nu, det är dags för bot och bättring så att jag åtminstone kan sno ihop några delikata rätter. Man bör kunna innan man hamnar i klimakteriet eller något motsvarande. I alla fall, planen är att jag ska anmäla mig till någon matlagningskurs. Men det ska inte vara vilken som helst. Jag vill inte hålla på lära mig brassa exotiska och konstiga och flashiga maträtter. Nej, jag vill lära mig att tillaga mer gammeldags mat. Som tjärknul och skomakarlåda och annan mat som gamla människor pratar mycket om. Jo förresten, en sak kan jag faktiskt laga. Paella. Men jag skulle gärna vilja bli bättre på det också. Jag vet att mitt nuvarande recept går att utveckla och förbättra.

Funderingar

admin — Mon, 28 Nov 2011 10:30:23 +0000

Det är lite så att de har ju hänt en hel del under hösten med alla arabländer som vänder upp och ner på sina länder och kämpar för frihet och det är väldigt spännande att följa utveckling av allt det här och de ska bli spännade att se vilket land som kommer här näst.

Lunch?

admin — Sun, 27 Nov 2011 10:38:37 +0000

Det är så att jag sitter och är hungrig men vet inte riktigt om jag hinner med att äta lunch idag eller om jag ska skippa det för att inte känna mig lika stressad och jag tror nog allt jag kommer skippa det för att få lite mer tid över.

info om Hiroshima

admin — Sat, 26 Nov 2011 10:37:51 +0000

Hiroshima växte runt ett slott (kallas “Carp Castle”) från det sena 16th Talet och byggdes ut under härska av den Asano familjen, som regerade fram till Meiji Restaurering av här.
Utbyggnaden av hamnen i 1889 och anslutningen ledde till att 1894 avslutade Sanyo järnvägen mellan Kobe och Shimonoseki till ytterligare utveckling av staden.
Under första sino-japanska kriget (1894-1895) var en kejserlig huvudkontor i Hiroshima, under de följande åren blev det ett militärt centrum av väldet i Japan. Fram till andra världskriget växte staden och blev allt viktigare för den sjunde största staden i Japan.

Kärnvapen

admin — Sat, 26 Nov 2011 10:36:26 +0000

Kärnvapen – kärnvapen eller kärnvapen kända – vapen vars effekter är baserade på kärn-fysikaliska processer, i synnerhet kärnklyvning och kärnfusion. Konventionella vapen stå emot deras explosiva energi från kemiska reaktioner, där kärnorna förblir oförändrade. Tillsammans med biologiska och kemiska vapen, kärnvapen tillhör den så kallade NBCR vapen.

Mer om Nato

admin — Fri, 25 Nov 2011 10:33:58 +0000

Strax efter andra världskriget, var skillnaderna mellan de tidigare deltagarna befogenheter anti-Hitler-koalitionen – Sovjet på ena sidan och de segrande västmakterna, Storbritannien, Frankrike och USA på den andra sidan – för att klara dagar. Även med Brysselfördraget av 17 Mars 1948 gått samman för att västeuropeiska länder Frankrike, Storbritannien, Nederländerna, Belgien och Luxemburg för en allians för ekonomiskt, socialt och kulturellt samarbete och kollektivt självförsvar. Denna allians var ursprungligen inte avsedd som en försäkring mot en eventuell förnyad tysk aggression. Med Berlinblockaden och kuppen i Tjeckoslovakien i februari 1948 flyttade en eventuell kommunistiska hotet genom östblocket som leddes av Sovjetunionen i sikte.